Vad säger lagen?
Kemiska produkter hanteras på de flesta
företag. I vissa fall är mängderna stora och ofta
förekommer hälso- och miljöfarliga ämnen.
För att minska riskerna finns en hel del olika
bestämmelser att följa.
Miljöbalken och dess följdbestämmelser syftar
till att skydda såväl människors hälsa som
miljön. Utöver miljöbalkens övergripande
bestämmelser finns myndighetsföreskrifter från
bl.a. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. För
arbetslivet finns dessutom bestämmelser i
Arbetsmiljölagen och myndighetsföreskrifter från
Arbetsmiljöverket. Länsstyrelser och kommuner har tillsyn
enligt Miljöbalken medan Arbetsmiljöinspektionen har
tillsyn enligt Arbetsmiljölagen. För den som hanterar
kemiska produkter i verksamheten gäller det förstås
att känna till alla de olika regler som förekommer.
Ytterligare regler finns bl.a. om farligt avfall, farligt gods,
allvarliga kemikalieolyckor samt brandfarliga och explosiva varor.
För tillverkare och importörer tillkommer dessutom
särskilda bestämmelser. När kemiska produkter
märkta med farosymboler eller som av annan anledning kan antas
vara farliga förekommer i verksamheten, ska arbetsgivaren
bedöma riskerna för att dessa kan orsaka ohälsa
eller olycksfall. Riskbedömningen ska utgöra grunden
för produktval samt olika förebyggande och
skadebegränsande insatser. Resultatet av riskbedömningen
ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivaren. Med
ovanstående underlag görs en riskvärdering för
att kunna ta ställning till om skyddsåtgärder
behövs, hanteringen bör ändras eller kanske
produkten måste bytas ut. Därutöver ställer
egenkontrollförordningen generella krav på att
systematiskt undersöka och bedöma riskerna med
verksamheten från hälso- och miljösynpunkt.
Där ingår förstås även
kemikaliehanteringen.
En av miljöbalkens hänsynsregler är den s.k.
produktvalsprincipen. Den innebär att man ska undvika att
använda sådana kemiska produkter som kan befaras
medföra risker för människors hälsa eller
miljön, om de kan ersättas med mindre farliga produkter.
Regeln gäller även varor som innehåller eller har
behandlats med en kemisk produkt. Att välja mindre farliga
kemiska produkter är ett tålmodigt arbete. För att
verkligen lyckas krävs helhetssyn och ett systematiskt
angreppssätt. Ofta kräver det medverkan från flera
håll inom och utom företaget.
Aktuella förteckningar ska finnas över kemiska
produkter. Bestämmelser om förteckningar finns i
både Förordningen om verksamhetsutövarens
egenkontroll och Arbetsmiljöverkets föreskrift om kemiska
arbetsmiljörisker. Bestämmelserna har lite olika
omfattning avseende vilka verksamheter respektive kemikalier som
berörs. I korthet gäller att förteckning ska finnas
för hela verksamheten respektive för varje
arbetsställe. Syftet med förteckningarna är
främst att skapa överblick över hälso- och
miljörisker. Utförliga förteckningar är ett bra
underlag för att ge snabb information, hänvisa till
faktaunderlag, undersöka risker, byta ut farliga kemikalier,
upprätta redovisningar och mycket annat. Kravet på
förteckning omfattar kemiska produkter som kan innebära
risker från hälso- eller miljösynpunkt. Enligt
Naturvårdsverket råd bör samtliga kemiska
produkter som behövs för driften av verksamheten vara
förtecknade, oavsett omfattning och hantering. Däremot
kan undantag normalt göras för produkter som används
på kontor, i kök etc. I vissa fall måste även
entreprenörers kemikalier redovisas.
För att få en säker hantering av kemiska
produkter måste hela kedjan hålla. Kunskap och
medvetenhet hos alla berörda är kanske den viktigaste
faktorn. Snabb och tydlig information är viktig vid
olyckshändelser. Rutiner ska finnas för att informera och
rapportera om såväl tillbud som olyckor.